Och så kom februari och mars. Generellt gillar jag verkligen dom månaderna, våren börjar liksom komma tillbaka och man börjar höra fåglarna kvittra igen. Iallafall i Lissabon vet inte hur det är i Manchester, men antar att våren i Manchester kommer vara magisk. Vi bor även i ett sånt grönt område och jag längtar tills jag kan ut och springa i skogen bredvid vårt kvarter, nu är det bara lera överallt jag och Elin testade häromdagen och kom hem helt bruna ända upp till knäna. Februari fortsatte i ett lugnt tempo. Mycket rutiner och ett allmänt lugn hemma. Ingenting speciellt, precis så som jag älskar. Jag tränade väldigt mycket och varvade med hälsosam mat. Började verkligen komma in i träningen och blev snabbt stark. Gav mig en nytändning och jag blev väldigt motiverad. Efter det åkte jag till Oslo för att fira Vickan som fyllde år. Sista gången jag var i Oslo med tjejerna. Nu är bara Vickan och Jeppe kvar och även dom flyttar snart. Lite märkligt men mysigt för mig för nu är alla hemma i Sverige varje gång jag kommer hem. Det bjöds på fest (som alltid i Oslo he he) Och bästismys <3 Väl hemma i Lissabon igen så köpte jag mina favoritjeans från Levis. Och jag och Victor fortsatte leva life i Lissabon. Minns även här att jag var väldigt vilsen i vad det skulle bli av mig, jag stod i ett vägskäl. Tittade på mycket olika utbildningar, övervägde att flytta hem till Sverige i några månader och gå på privatkurser. Allt för att kunna säga till folk att jag hade en utbildning inte för att jag ville. Sen kom mars och jag flög till Vigo igen. Var med om den mest fruktansvärda flygningen och fick nödlanda i Porto. Tog taxi en timme och tänkte på hur mycket jag uppskattade livet hela den timmen, har nog aldrig varit så nära döden på RIKTIGT. Men sen mådde man ju bra igen för där var den här lilla sparveln <3333 När jag var där så köpte jag och Victor lägenhet!!!! Det var en stor lycka den dagen. Vårt fina hem i Västerås, en liten borg som jag ofta längtar hem till. Målet 2018 är att få ett sånt hem i Manchester, har börjat kika på lägenheter nu istället. Ett stort hus är ingenting för oss tror jag. Sen kom jag tillbaka till Lissabon och mös i några dagar innan.. Den här damen och hennes bebis kom och hälsade på igen. HAHA vet inte hur många gånger vi träffades den här våren, oj så bra man hade det med en bästa vän bara en timme bort med flyg. Älsklingsfavoriter. Efter det så flög vi tillsammans hem till Sverige och jag var hemma i Västerås i några dagar. Och började köpa allt som behövs för att leva i en lägenhet. Det är inte klokt vad grejer som behövs som man inte tänker på. Alltifrån toalettborste till osthyvel. Sen kom jag tillbaka till Lissabon och våren hade verkligen kommit. Låg ofta ute på balkongen och solade samtidigt som jag försökte jobba med mig själv så mycket som jag kunde. Läste mycket böcker och skrev mycket "dagbok", började bestämma mig för saker. Tror det här var perioden när jag liksom bestämde mig för att gå på magkänslan och skita i vad alla andra tyckte och tänkte. Solen strålade varje dag och jag kände mig som en ny människan, lyckan var total. Dessutom hade jag inte tänkt på min vikt på fyra fem månader, vilket vart så stort för mig. Livet var så mycket mer än att komma i en viss storlek eller att aldrig få äta marabou. Livet var bra precis som det var och jag valde att välja det som gör mig genuint lycklig.
