Okej då kör vi september! Jag var ju i Sverige i slutet av augusti och stannade kvar även in i september. Jag och Elin sprang runt på möten en hel dag, här träffade jag olika bloggportaler och även flera alternativ för vår podd. Det var mycket att ha i åtanke, och många frågor. Vad blir egentligen bäst, vilka kan bygga upp mig som varumärke bäst och hur vet jag vad jag ska välja. Jag är väldigt glad över att Elin hörde av sig till mig i somras och att vi sedan dess har jobbat ihop, jag vet inte hur jag skulle ha fått det att gå i hopp annars. Som ni vet så slutade det med United Influencers samt Perfect Day Media. Victor kom hem en dag från England och den spenderade vi hela dagen i sängen med regn utanför, till lunch åt vi falukorv med makaroner och på kvällen kom hans familj över på middag. Hans mamma lagade falafel och vi tittade på Idol. Jag testade brudklänningar för första gången. Overkligt. Jag minns att jag inte alls blev klokare utan mer stressad och hade ingen aning om vad jag ville ha för klänning. Enkel eller unik, för mycket eller för lite, det fanns alldeles för många alternativ. För mig var det väldigt viktigt att ha en "Maja-klänning", men att hitta en sån som kändes unik var svårt. Jag ville ha en tidlös unik klänning, någon som kanske inte alla hade valt, eller kanske, men en klänning som när alla ser ska tänka "självklart ser hennes klänning ut just så". Nu vill jag knappt skriva mer om den så att jag inte hypar upp den he he. Louise fyllde 24 år så vi firade henne en lördag. Här är en bild innan jag och Tove hoppade in i en taxi hem till Lollo <3 Jag älskar att komma hem till Sverige och få festa med mina tjejkompisar. Det känns som om att vi är 16 år igen och ska iväg på någon hemmafest. Tänk att vi alla bor i egna lägenheter nu och har helt olika liv fast fortfarande är så nära. Blir förbryllad varje gång att vi har lyckats hålla kvar i varandra, inte för att jag någonsin skulle låta dom lämna mig men ändå. Dagen efter flög jag hem till Manchester och det väntades fotboll och några mysiga dagar ensamma. Här började vi även bo in oss, packade upp alla lådor och rensade ut skit som hade kommit med från Lissabon. Eller okej rensade och rensade, vi bar ut de lådorna vi inte ville ha i garaget och sköt upp problemet till nästa flytt. Jag vet, ibland märker man verkligen att vi är så unga och tar noll ansvar. Jag måste bli lite mer som Sanna där. Jag var med om mitt första blåsväder i media. Usch minns att jag grät hela dagen här. Tränade och la mig sedan i spat på gymmet och stängde av mitt internet. Jag ville inte läsa ett till elakt mail eller läsa en till tidningsrubrik. Jag var helt förstörd. Kom hem och hulkade i Victors famn hela eftermiddagen. Sen grät jag av och till tre dagar i streck. Men efter det så lärde jag mig faktiskt. Jag har inte fått ångest eller blivit ledsen av någonting som har med media eller elaka människor att göra sedan dess. Idag när jag ser ett märkligt mail eller en spydig kommentar så rör det mig inte i ryggen. Jag hade aldrig trott att det skulle gå så fort för mig, jag minns ju att när jag låg där och hulkade så kom jag fram till att jag inte skulle kunna fortsätta med sociala medier för att det inte var värt det. Att jag som person inte pallade det som så många andra gör. Att bjuda på så mycket hela tiden på alla mina kanaler och att ge människor möjligheten att trycka ner mig. Men det gick på en natt och sedan andades jag ny luft igen. Kände mig oövervinnerlig. Och gör det fortfarande. Väljer man att lyssna på andra människor eller på vad som står i tidningarna så kommer man aldrig att växa som människa. Och egentligen är det ju inte mina åsikter som är så fel. Utan det är ju personens problem, inte mitt. Befriande att komma till insikt med det. Mycket är tack vare Victor också, aldrig mött en mer obrydd människa när det kommer till just det. Sen vips så var jag tillbaka i Sverige igen (ja jag säger ju det, jag måste skaffa klippkort på alla flygbolag i hela världen känns det som). Men det var ju dags för att fira Sanna hela 25 år!! <3 Det vankades överraskningsfest i Stockholm. Och dagen efter kom släkten hem till Sanna och John för att fika och fira Nellie i efterskott. Jag hade på mig det omtalade setet från Nelly. Och Victor kom från England <3 Här har ni bland den finaste bilden som finns på honom. Killarna hade sedan landslagssamling hela veckan så ibland fick vi träffa dom, här är vi på söder och ska äta lunch tillsammans. Resten utav veckan spenderades i Stockholm, jag och Sanna sprang runt på möten och mös. Veckan avslutades med fotboll på Friends arena! ÄLSKAR landslagssamlingar, så himla roligt och jag är så glad att jag får uppleva det tack vare Victor och hans fotboll. Efter det åkte jag tillbaka till Manchester och den här gången stannade jag faktiskt där en hel månad he he.
