Att tänka om | Maja Nilsson Lindelöf

Ja idag var vi ju och tittade på hus. Vi hade ett hus i sikte som vi typ hade bestämt oss för, på bilderna såg det helt magiskt ut med en touch av skandinavisk stil. Vi har förstått att det är de kluriga, antingen är det heltäckningsmattor i hela huset (läs engelskt) eller vitt vitt och vitt som i vårt. Det finns knappt något mellanting. Det huset var inte längre tillgängligt (såklart) så vi tittade på två andra. Det sista var inte alls bra, ingen hade nog bott där på flera år och det var på tok för mycket rum. Alltså vi pratar två våningar som vi inte skulle ha användning av. TRE vardagsrum (?) och åtta sovrum. Mycket märkligt. Men vi är inte bittra, eller vi blev lite lågstämda direkt efteråt eftersom att det knappt finns någonting ute men nu när vi kom hem och jag pratade med Elin så fick jag ny energi igen. Det kan vara kaffen jag nyss tog men ändå. Kanske har jag hamnat i en ond spiral, att jag förknippar huset med ångest just för att jag har mått så dåligt? Kanske om vi en gång för alla köpte ny matta, soffor, köksbord, säng osv så skulle det bli en skillnad.

Det känns olustigt att lägga upp bilder från husen men här är en bild från ett av husens gym. Kanske borde vi köpa lite maskiner och göra om garaget till gym, det skulle jag tycka om. Varför vi har varit sugna på att byta hus är att för många hus i vårt område är mycket mer användbara. Vi är ju hemma väldigt mycket tillskillnad från gemene man, vi umgås 90 % av tiden med varandra och tycker om att vara hemma - kalla oss grottmänniskor men det är sanningen. Och därför känns en funktionellt hus viktigt. Vi har sett hus med pooler, gym, bastu och biorum. Kanske låter jag bortskämd men det känns ju som bortkastade pengar när vi använder vårt sovrum, kök och vardagsrum och resterande rum står tomma. Och kanske får vi mer livskvalité om vi kommer hem till ett hus med större utbud. MEN kanske är det här jag har fel? Kanske skulle vi ändå aldrig använda den där poolen eller det där biorummet förutom när vi har gäster. Jag vet inte jag kan inte bestämma mig. Det finns inga mindre lägenheter ute heller och det verkar vara helt omöjligt att få tag i så där har vi åkt fast. I-landsproblem jag vet men jag måste få skriva om det här, ens hem ska vara ens borg och nu är måttet rågat för min del - men det vet ni ju vid det här laget.