Hej från kaoset. Oj oj oj. Imorgon flyger ju jag hem för sommaren till Sverige (?!). Och helt plötsligt känner jag mig inte alls redo. Förmodligen för att jag hade planerat upp den här helgen som var till att tvätta, packa och hångla med Victor och istället blev det dans och tequila med bästisar. Jag klagar inte men det gör ju att minuterna känns som sekunder just nu. So bare with me, jag vet att jag ligger lite efter med bloggen och jag har ju massa härliga bilder och inlägg att dela med er. Men imorgon är jag hemma i Västerås och då har jag tid att andas och prata med er. Min mailkorg känns överfull och prio just nu blir bröllopet eftersom att det är så nära. Ni förstår säkert. Det här är en av tre resväskor. Jag vet inte hur jag första sommaren åkte hem med en (eller nu kanske jag ljuger för mig själv men ändå). Tre väskor ska med hem och jag är osäker hur jag rent fysiskt ska lyckas med det - men det ordnar sig. Jag är dessutom förvånad över hur lugn Victor är, det ligger saker överallt, blöt tvätt och matlådor kan man hitta lite här och var. Om någon hade sett oss nu hade man nog blivit rädd och konfunderad, det är inte normalt att leva såhär men till vårt försvar har vi båda knappt varit hemma sista månaden. Det har ju varit gäster, Barcelona och nu London. Det känns fint att jag åker hem med vemod, det trodde jag faktiskt inte i början av den här säsongen. Ni vet ju att jag har mått sådär men nu är liksom allting i ordning - jag har känslan av att jag lämnar ett liv här i Manchester som jag verkligen tycker om. Vår vardag. Hade någon sagt det till mig i höstas hade jag aldrig trott dom. Dessutom är det 30 grader här och jag känner mig nykär i Viggis. Många härliga känslor i den här lilla kroppen. Min sista dag i Manchester på två, tre månader kommer jag att spendera med Victor. Vi kommer inte att ses på ett tag nu så bröllopsplanering och pussar väntar. Imorgon får ni första delen av min möhippa - tänkte fixa det på flyget till er.
