Hej på er alla fina! Det är söndag och vi har precis ätit gröt till frukost och nu gosas det i soffan. Mason kom under fredagskvällen så jag hängde med Nellie när Sanna och John var på BB, det gick superbra såklart och sent på natten kom dom hem. Vi åt pannkakor och jag pussade på finaste älskade Mason en stund innan alla gick och la sig. Han är det finaste jag har sett. Jag har ju aldrig sett en så liten bebis, när jag träffade Nellie för första gången var hon ju ändå runt fem, sex veckor och var liite större. Men Mason är minimal. Så liten och skör. Och gullig. Och luktar så gott. Finns ingen godare lukt. John åkte igår till Barcelona så jag och Sanna försöker hålla ordningen här hemma, det är disk, bajsblöjor, skrik, skratt och musik. Ett lite dårhus kan man säga, men ett mysigt dårhus. Jag åker hem till England imorgon så idag ska jag njuta av varje varje sekund här i Spanien. Jag känner mig nykär och väldigt vemodig över att åka hem imorgon. Men jag längtar efter Victor mycket nu, och jag längtar efter vårt liv. Fyra veckor är en lång tid ändå.
