FÖRMÅNER, PRÍNCIPE REAL OCH OM ATT VARA EN TOFFEL.

Vi tog en uber ner på stan idag efter träningarna och gjorde lite ärenden på banken. Man ska tydligen vara fotbollsproffs för då får man hjälp trots att hela banken har lunchstängt, jag säger då det. Vi pratade om det för ett tag sedan att offentliga människor (fotbollsproffs i detta fall) alltid blir specialbehandlade, vilket är absurt med tanke på hur mycket förmåner dom redan har. Min nya dator har pajat och jag kan garantera att om jag hade gått in själv på macbutiken igår hade det ställts hundra fler frågor om den trasiga datorn än vad det gjordes nu. Detta gör, som ni säkert förstår, att jag allt för ofta utnyttjar Victor. Det kommer bli ännu lättare när jag heter Maja Lindelöf i framtiden, just sayin.

Vi åt lunch på ett ställe som heter Lost in, en hippie-restaurang med rolig variation på maten. Men egentligen spelar det ingen roll för utsikten gör hela grejen. Vi tog en glass efteråt i en park som heter Príncipe Real innan vi tog oss hem. Jag älskar området runt omkring Principe Real, mysiga kvarter och där ligger även min absoluta tapasbar. Har ni svängarna förbi Lissabon borde ni absolut åka upp dit en eftermiddag.

Idag slängde jag på mig ett par jeans som jag ÄLSKAR från Zara. Jag köpte dem i höstas och jag har burit dom alldeles för ofta sedan dess. Älskar hålen vid knäna och hur de formar sig där fram, det är enkelt att få en camel där framme if you know what I mean. Tog fram en gammal skjorta från Mango som jag knöt åt och dammade av mina birkenstock från lådan med sommarkläder.

Vår städerska har lovat att komma hit en heldag bara för att fixa min garderob, ska passa på att ta ner lådorna från vinden som jag packade ner efter förra sommaren innan dess. Det blir lätt så att man känner att man måste köpa nytt (iallafall jag) så man glömmer bort allt fint man redan har. Jag ska bli bättre på det, att överanvända mina kläder och bli mer ekonomisk.

Efter det har det inte hänt så mycket, vi handlade hem färsk lax och potatis som jag tillagade medan Victor tittade på CL. Ja jag vet, jag är en toffel. Och som om inte det vore nog, en timme senare skriker han från vardagsrummet "Majaaaa kan du snälla ge mig en glass och ett glas vatten. Det är mycket mysigare om du gör det". Om jag gjorde det? Självklart, han är så jäkla gullig när han gör sådär. Kan tänka mig att hans mamma känner igen sig nu när hon läser detta.

Jag har känt mig väldigt omotiverad här inne på bloggen, det kanske har märkts i mina blogginlägg eftersom att era kommentarer lyser med sin frånvaro. Men jag ser ju att ni kikar iallafall, det är alltid något. Vad vill ni läsa mer eller mindre om? Berätta så blir det roligare för alla. Just nu försöker jag kompensera upp med hundra bilder varje dag men det håller inte måttet.