Oj oj oj vilken morgon. Den började mysigt sen tänkte jag vid 12 att jag kanske borde testa klänningen till Unicef galan ikväll. Eftersom att jag är relativt kort så är i regel alla klänningar för långa för mig trots höga klackar så det gick snabbt från en mysig morgon till kalabalik här hemma. Tack vare världens bästa människor som jobbar i laget så hittade vi en sömmerska i närheten av oss. Det är inte alls likt mig att vara såhär sent ute men för första gången någonsin tänkte jag att jag ska "chilla" och att "allting löser sig" som Victor jämt predikar. Nej usch, det här gör jag aldrig om igen. Det är vår stora första gala med laget, det kommer att vara fotografer och vi kommer förmodligen synas efteråt på nätet. Jag vill vara on point såklart. Stressen har lagt sig något och klänningen är redan klar, sedan väntar frisör och sen smink hemma hos oss. Victor åkte tidigare till träningen eftersom att han inte hittade sina finskor från Hugo Boss så måste han hitta ett par nya, ni hör ju, kalabalik. Önska oss lycka till, för jag vette sjutton hur det här kommer att gå. Får se om jag väljer att byta ut mina vanliga diamantörhängen mot lite mer färgglada, det känns lite roligare. Min lilla chanelväska kan man även göra till en kuvertväska så jag kör på den ikväll. Och naturligtvis kommer jag att bära sexiga underkläder under. What a stressful morning. I tried on my new dress for the Unicef Gala tonight and it was way too long (of course), but thank god we have people who helps us and we found a really good seamstress near our house. Victor can't find his Hugo Boss shoes so he had to go now and try to find some other ones. The stress is in the air and I am not sure how we'll look tonight, wish us good luck it's our first really big gala together.
