WOW tack för alla era kommentarer igår! Herregud vad detta verkar vanligt, fått så många mail och meddelanden. Många som har gått igenom precis det vi gör just nu, jag har upplevt att det har varit en väldig press från barnmorskorna här i England och trodde att det var en viss kulturskillnad, att man ligger lite efter här helt enkelt och fortfarande propsar på amning som det enda alternativet men det verkar tyvärr vara ganska vanligt i Sverige också. Även om många av er har precis tvärtom, fått mest stöd av barnmorskan och mindre av omgivningen vilket är så viktigt. Summan av kardemumman är iallafall att det viktiga är välmåendet, och det är vi alla överens om. Skönt att saker och ting börjar förändras, jag har inte alls upplevt press från folk omkring mig och fick ju inte någon bitter kommentar igår så det är ju helt fantastiskt. Att fördomarna inte finns hos gemene man längre. Här har vår dag nyss börjat, Teddis och jag har riktigt bra nätter och han äter vid 23, 03, 06 och sedan vaknar han vid 09.30 och då ammar vi och myser i sängen ett bra tag. Bästa stunden i livet är den med honom i sängen. Vi har redan hunnit bli bästisar på dessa veckor och känner varandra nu så vi har fått in en liten rutin. Första dagarna hade man anden i halsen såfort han sov och kände press att få lite sömn men nu gör vi liksom allting i sömnen han och jag, är lyckligt lottad som har fallit in i rollen som mamma som snabbt. Känns som om att jag har varit det hela mitt liv. Och jag älskar det. Nu är gänget och tränar och svärmor på affären så jag sitter här och ska försöka få lite jobb gjort. Kanske hinner jag både duscha och sminka mig under hans lilla nap också. Och fixa lite kollage, det kliar i mina fingrar att få skriva om lite andra grejer än bajsblöjor och amning.
