Så var man hemma igen. I Manchester. Det kändes helt bisarrt igår när vi körde in på uppfarten vid 23. Egentligen skulle vi vara hemma vid sju men SAS var hundra timmar försenade pågrund av lite åska vid 15-tiden. Jobbigt att komma hem så sent till ett tomt kylskåp. Hursomhelst. Jag somnade i princip på en gång och nu vaknade vi vid åtta. Åh vilken härlig känsla. Jag upplever att "sensommaren" här är som vår i Sverige. Lite sol men även lite skurar ibland. Jag vet inte om man får säga det men jag har verkligen saknat det. Lite kallare väder och friska vindar. Skogen bakom vårt hus är tjock och vacker just nu, jag får flashbacks från när vi åkte hit för ett år sedan och tittade på huset. Allting var så nytt och läskigt. Nu är allting bekant och mysigt. Imorgon ska vi iväg på tre andra visningar! Vår städerska känner mig uppenbarligen och hade köpt hem färska blommor <333333 och hela huset var storstädat. Jag har lärt mig att komma hem till ett ostädat och dammigt hus efter lång tid är det värsta man kan göra, iallafall för mig som får ångest av det här huset redan som det är. Igår kändes det mer än okej att komma hem, men det kanske är för att jag vet om att det bara är någon månad kvar här. Och nu dricker jag mitt morgonkaffe innan jag ska ta mig iväg till gymmet. Jag äter frukost där och tränar innan jag åker och storhandlar efteråt. Idag blir det att organisera, packa upp, tvätta och börja komma tillbaka till jobbmode. Ångesten när man inte har en aning om vad som väntar i mailkorgen.
