Idag har jag inte ens hunnit andas, herregud. Jag satt klockan på åtta och började med en powerwalk på 8 kilometer. Hämtade upp lite paket påvägen hem och kom sedan hem till vår kaotiska lägenhet. Har försökt organisera så bra jag kan, eller nej nu ljuger jag, jag packade ner en väska med saker som jag ska ha nu i Manchester, fick strikta direktiv om att att packa lätt. Resten av alla saker slängde jag in i vårt gästrum som fortfarande inte har några garderober så allting ligger utspritt på golvet. Det löser sig tänker jag. Nästa onsdag flyger jag med Victors storebror så då tar jag resten av lasset och utnyttjar honom. Man måste ju vara smart. Just nu sitter jag på bussen påväg till Stockhom och ikväll väntas mys med Sanna och Charlotte. Imorgon vid fyra går flyget till Manchester. Victor har match i Dublin så han kommer till hotellet sent imorgonkväll. Tänk den!!! Att vakna mitt i natten av att han kryper ner i sängen. Kan inte vänta en sekund längre. Oh my god. This day just flew by even though I sat the alarm at 8. I trained for an hour and picked up some packages from the post office. After that I've been trying to organize our home in Sweden and I've also been packing for Manchester. When I'm moving next week I'm traveling with Victors older brother so I will use his strength to carry the rest of my bags. Right now I'm on my way to Stockholm to spend the night with Sanna and Charlotte. Tomorrow I'm flying to Manchester and late tomorrow night with will come home from his game in Dublin. Can't wait to wake up next to that man.
