Nej men vad säger man, tack. Igår kväll gick jag in på bloggen efter en middag hemma hos mamma och jag hade lite ont i magen. Varför vet jag inte egentligen men man har ju det då och då när man har en blogg som min. Men som vanligt så är ni så snälla mot mig. Tänk utan er som läser och följer mig hade jag inte ens blivit inbjuden till P3 imorgon. Och jag känner mig så lugn och självsäker nu, mer taggad än rädd. Mer stolt än blyg. Det här ska ju bli så roligt och det känns så bra och tryggt att ni kommer att lyssna. Man får ju efter en tid en slags bild av er där ute som läser så jag kommer att tänka på den bilden minuterna innan jag ska kliva in där i studion. Jag ska inte tänka på mamma som förmodligen är superstressad och nervös. Idag är det sista dagen i Västerås på ett tag, jag tar tåget till Stockholm och ska sova hos Sanna och John tills på lördag. Förutom P3 så ska jag springa runt på möten och på fredag ska jag fotas och bli intervjuvad för en träning, men den nervositeten tänker jag inte ta nu utan den får komma på torsdagkväll istället. Nu kikar vi på lite snapshots från senaste dagarna! Väskan är packad nu efter att ha legat utspridd i hela lägenheten (som vanligt), Victor frågade vad poängen var med att köpa garderober när jag ändå inte använder dom. Kunde inte svara på den frågan. Men en kväll gjorde jag ett ryck och städade undan, tände ljus och tittade på nya säsongen av New Girl på Netflix. Den har nog klättrat sig upp till min absoluta favoritserie, har tjatat på Victor så länge om att han ska börja kolla men han tittade två avsnitt sen vägrade han. Det är ju en sån serie som växer på en, åh har bara tre avsnitt kvar som jag har sparat tills på fredag. Tänker att det blir ett fint avslut efter en läskig vecka. Jag brukar göra små ritualer för mig själv när jag har klarat av någonting stort i livet. Så på fredag ser jag framemot New Girl, hämtmat och mys för mig själv i Sanna och Johns lägenhet. Förväntar mig lite resfeber också, längtar väldigt mycket efter Nellie. En annan kväll bjöd jag hem Malin på middag. Tände återigen ljus och satt på musik i högtalarna. Donade och pillade innan hon vid sju knackade på dörren. Här tog jag kort på godiset som jag hade köpt hem, helt sockerfritt och så gott! Av någon anledning glömde jag helt bort att ta kort på den vackra donnan som satt bredvid mig. Min Malin. Så cool. Hon berättade om alla hennes sjuka singelhistorier från LA, härligt ju! Att man kan leva så olika liv men ändå vara så nära vänner. Det varvades sexsnack och bröllop, framtiden och gamla minnen. Nästa gång vi ses är nog på vårt bröllop. Förresten så går mitt nya mer hälsosamma liv ganska så bra. Så enkelt att välja bra alternativ ju. Jag stekte på kyckling och gjorde sötpotatis i ugn, till det serverades en stor sallad och olika såser. Sen var det ju ingen liten klick med bea jag tog men vad fan, man måste leva också. Och jag har ju varit hos frissan! Jag blev lite lite blondare och klippte av luggen. Blev väldigt nöjd. Fräscht. Så redo för 2018 nu men det har jag ju redan sagt. Och slutligen så har jag strosat runt på Västerås gator. Så fin stad egentligen. En del utav mig önskade verkligen att vi kunde bo här och dela vardagen tillsammans i vår lägenhet. Men kanske är det charmen med ens hemstad, att det ska kännas så varje gång man kommer hem. Hejdå Västerås för den här gången, och tack för att jag kunde få känna känslan av att komma hem och ta mig tid för att läka. Nu ska jag ta mig an Stockholm!
