God morgon från Västerås och sängen mina vänner. Och TACK för alla fina gratulationer på min födelsedag igår, ni är otroliga. Och tack dessutom för alla fina ord om min nya hemsida! Jag sparar all er feedback och så ser vi till att fixa det så snart som möjligt. Jag såg att texten "Om mig" var helt kopierad från Wikipedia eller någonting sånt vilket förstörde typ hela min morgon (som om att jag någonsin skulle ha med varken Victors yrke i min beskrivning eller referera Sanna till Johns fru) och att om man trycker på länkarna så blir man omdirigerad (något jag också stör mig när jag läser bloggar). SÅ TACK för all feedback, och all pepp såklart <3 Igår fyllde jag ju 25 år! Så i torsdags fick jag ballonger, blommor och blev bjuden på middag av Victor! Sen började min 25årsdag med frukost på sängen och sång av Victor innan vi snabbt därefter tog oss till flygplatsen <3 Jag är ju känslig som det är på min födelsedag (ni som har lyssnat på podden vet att jag är väldigt speciell när jag kommer till födelsedagar, vet inte varför, men jag blir hundra gånger känsligare och mottaglig för allt). Så att även vara gravid med hormoner gick sådär. Så halva dagen spenderades med att jag grät. På Manchester flygplats, på flyget, på Arlanda och i taxin påväg hem. Dessutom såg jag så fina meddelanden och bilder överallt som gjorde att jag gång på gång blev hysterisk. Så när jag tillslut kom hem till Västerås och bara snabbt skulle lämna väskan hemma i lägenheten och fixa mig för att sedan ta mig till mamma där mitt lilla födelsedagsfirande skulle hållas så bröt jag fullständigt ihop när jag öppnade dörren och det spelades julmusik, ljus var tända, hela lägenheten var JULPYNTAD och där stod mamma i ett förkläde och lagade mat. Min 25årsfest skulle alltså hållas hemma hos mig så mamma och min svärmor har donat hela veckan för min skull. Och ALLA julgrejer, alltifrån lakan till handdukar till tomtar får vi behålla som en julklapp så frånochmed nu kommer vi alltid att ha jul i Västerås. Det går ju inte att få fina bilder i mörker för att ens kunna visa hur fint det var men det var som en riktig liten tomtevärld. Och det är kanske bland det finaste någon har gjort för mig. Så jag hoppade in i duschen och fixade till mig sen kom min släkt och en del av Victors <3 Det bjöds på glögg, snittar och BUBBEL såklart. Och fina gratulationer dök upp överallt. Jag själv lägger typ aldrig upp på Instagram när någon fyller år men ska helt klart börja, man blir så glad och känner sig så omtyckt när man ser att en vän har taggat en och skrivit så fina saker. Magiskt. Grät alltså varje gång jag fick en ny notis. Och det kom så vackra blombud <3 bland annat 25 röda rosor från Viggis. Och han var med lite på facetime. Märkligt det där hur våra liv alltid formas efter hans fotboll. En liten sorg kommer alltid finnas där över att han inte kan vara med. Eller kanske en ganska så stor sorg. Hade gjort nästan vad som helst för att han hade suttit här i soffan igår med våra familjer, druckit en öl och skålat för mig. Och så är det märkligt hur man som människa anpassar sig, såfort jag klev av flyget igår så blev det som autopilot, att nu väntar dagar utan Victor och tanken att han i ett annat liv hade kunnat vara med och fira födelsedagar och jul finns inte. Det hade ju såklart inte gått om man jämt gick och tänkte "tänk om", men coolt hur hela jag helt och hållet stänger av dom tankarna. Så när mina kusinbarn alltid frågar vart Victor är så skrattar jag bara och säger ja, nu spelar han fotboll igen. Medan jag hade kunnat blivit ledsen och funderat över samma fråga. Sen är det 100 % säkert jobbigare för honom på andra sidan luren. Kvällen avslutades med att jag och mamma lyssnade på julmusik och röjde undan här. Jag somnade överlycklig och kände mig varm från topp till tå. Jag har verkligen världens finaste familj och jag är så bortskämd med kärlek.
