God morgon mina vänner. Och tack för all otrolig respons igår. Så fint att vi alla kan hjälpa varandra. Jag har fått många tips om att starta ett forum och det ska jag faktiskt ta tag i, ett ställe där man kan prata, diskutera och lyfta varandra. För även om jag får läsa alla era fina kommentarer så missar ju en del det, och tänker att ni alltid har så mycket kloka råd och ord som fler borde ta del av. Idag är det iallafall onsdag i Västerås och jag ska idag ta mig till Stockholm, först ska ett paket skickas och lite ärenden utgöras (köpa pysventil och näsdroppar osv till bebis. Apoteken i Sverige är så sjuktbra och någonting man glömmer bort när man bor här jämt). Sedan ska jag slänga in lakan i tvätten och packa ihop väskorna. Det här är sista gången någonsin som jag är i den här lägenheten utan att vara en mamma. Jag vet att jag enkelt romantiserar saker men den känslan jag har i mig idag är så otroligt stark. Jag gråter bara jag tänker på det. Jag vet inte om det är för att det här är min trygga borg och att nästa gång jag har lyxen att komma hit så har jag en bebis med mig. Min bebis. Min nya bästis. Mitt allt. It´s the end of an era. Mina ensamma dagar, ensamma nätter, är borta snart, och jag är så redo. Det kommer en gravid vecka för vecka vlog snart där jag pratar mer om det, om hur jag har gått från att vara en ensamvarg, till att inte alls gilla att vara ensam längre. När bebisen har sparkat har jag liksom önskat att hen ska vara utanför magen, önskat så innerligt. Dessutom har jag börjat prata med bebisen på ett sjukt sätt. Vi har liksom konversationer på kvällarna, hade Victor sett oss hade han undrat om jag behövde hjälp. Jag vill att hen ska vara här nu iallafall. Väntan börjar bli olidlig faktiskt. Nu har jag köpt det mesta till Västerås. Eller det mesta och mesta, ett sängnäste, en vagn kommer, lite gosedjur, nappar och en badbalja. Resten får vi lösa i sommar tänker jag. Dessutom har ju vi lyxen att ha världens bästa mammor som jag tänkte be sätta ihop en barnsäng och tvätta lakan och lite så innan ankomsten. Om jag längtar efter att bli mamma så längtar dom typ mer efter att få bli mormor och farmor. Lyx för oss att det är så. Hur FINT var detta babygymmet jag hittade i en butik här i stan? Blev kär i det, tyckte dessutom att det passade så väl in i lägenheten. En sekund började jag gråta när jag tänkte på vad jag skulle skriva här i bloggen om sista dagen i Västerås :)))))) Facetimade nyss med Viggis en stund, att han har ockuperat min amningskudde och insett att det är världens skönaste kudde. Om han bara visste dock att jag alltid sover med den mellan benen, oh well. Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och påbörja den här dagen, klockan är snart halv elva så det är väl dags he he.
