Så var man hemma igen. Och vi alla vet ju att Sverige förlorade. Så jäkla trist. Verkligen. Inte visste jag att jag kunde bry mig såhär mycket om fotboll men tji fick jag. Victor var förkrossad. Jag var förkrossad. Familjen var förkrossad och för att inte tala om det svenska folket. Vi åkte ju tidigt på morgonen i lördags och sov några timmar på hotellet innan det var dags för matchen. Väl på arenan sögs all energi ur en och det var bara att ta bussen tillbaka till hotellet igen, somnade någon timme efter. Och igår flög vi hela dagen och jag bestämde mig för att sova kvar hos Sanna och barnen. Grabbarna landade senare igår kväll och gick direkt ut för att fira så jag och Sanna bestämde oss för att styra upp en brunch här hemma hos Sanna och John. Challe och hennes lilla bebis Ben kommer också <3. Nu börjar semestern. Det ligger i luften nu. Det var mer än ett år sedan vi hade semester så nu blir det att njuta till fullo. Jag har ju inte heller tagit semester än så nu ska mitt semestermode på. På torsdag åker vi på smekmånad så nu blir det att tvätta och packa och bara hinna landa i några dagar. Man vill ju hinna fatta att man ska på semester innan man har åkt iväg om ni fattar vad jag menar. Men nu ska jag pussa på min slagna hjälte!
