Jag vet inte vad som sker inom mig, en ny dos av energi, kärlek och livslust har infunnit sig hos mig. Jag nästan bubblar över av kreativitet och har flera saker som ligger i luften just nu. Saker som jag skulle älska att få göra, saker som skulle bidra till ett mer tillfredställande liv för min del. Jag märker så tydligt hur jag som person ständigt behöver utvecklas, testa nya saker och utmana mig själv. Det är då jag är som lyckligast. Och det är då jag kan vara lycklig i vår vardag. Det har tagit mig några år att inse det i vårt liv tillsammans. Det har varit svårt att förstå varför jag i perioder varit olycklig eller känt mig ledsen. Nu vet jag ju att det beror på mig som person. Jag vill så mycket mer än vad jag ibland har fått utlopp för. Imorse väckte jag Victor av ren iver för att berätta om en rolig idé jag och Elin kom på igår, jag pratade så högt och snabbt att han bad mig prata med lägre röst för att inte spränga hans trumhinnor. Och jag blev ännu mer ivrig av att han tyckte det var en jättebra idé. DESSUTOM så bjöd jag ju över tjejerna från laget igår och hade en jättemysig kväll. Jag behövde det. Känna att livet här i Manchester också kan bestå av tjejkvällar och skitsnack. Det där vanliga i vardagen man annars tar förgivet. Och pricken över i:et är att vi redan har fått två nya hus att kika på i området vi bor i och båda såg så himla bra ut. Jag känner mig så genuint lycklig just nu. Kanske för att allting efter mycket om och men faller på plats. Det har varit ett tufft halvår för mig men exakt just nu, strålar solen in i vårt kök, i mitt ansikte. Och jag känner hur strålarna matchar hela min insida. Genuin lycka. Och solsken.
