Jag är hemma i England nu och hade en väldigt fin kväll igår med Victors familj. Jag var väldigt kluven över att åka tillbaka men åkte tillslut, när jag har mycket ångest så är det bättre för mig att vara bland folk än ensam hemma i lägenheten så jag tvingade mig själv att hoppa in i taxin till flygplatsen. Och det var så fint att få komma hem. Till huset med tända ljus och Victors familj. Det är fint att vi alla känner varandra nu. Och rår om varandra. Och att dom tycker om mig precis som jag är. Vi åt engelskt julbord och det dracks vin (jag plockade fram mitt alkoholfria). Sen satt jag, Victors moster, kusin och Sebbes flickvän Maria i timmar och pratade om ångest och psykisk ohälsa. Lyssnade på varandra, gav råd och pratade. Och det var så skönt för mig. Och en stund där jag verkligen fick reflektera. Jag tog åt mig en del grejer på riktigt den här gången som jag ska börja följa redan idag. Dessa dagar har verkligen gjort att jag inte har mått så bra och mina känslor är överallt så det var skönt att komma hem till just det där igårkväll. Jag vet inte om det beror på att det är högtider, hormonerna eller någonting annat. Men att komma hem var befriande igår och jag hade den finaste kvällen på länge faktiskt. Underbart också att hitta personer man verkligen kommer nära i Victors familj, att få ha det supportnätet så nära är magiskt. Idag väntar fotboll med gänget, men nu tänkte jag kliva ner och göra scones till hela familjen. Idag väljer jag lyckan och kommer göra aktiva val hela dagen för att dämpa min ångest. Jag kommer inte att kolla sociala medier eller jobb en enda gång (förutom om jag själv ska posta och då ska det gå fort), jag är för mottaglig för allting just nu så det är lika bra att undvika saker som kan få mig att bli påverkad så som kommentarer eller liknande. Alla jobbiga tankar kommer jag snabbt försöka tänka inte är välkomna idag, jag ska försöka välja bort tankarna, att jag tar ett aktivt val att inte längre tänka på saken och efter frukost ska jag meditera i fem minuter. Och min berömda jobbtelefon jag har pratat om i flera år ligger på laddning och Victors moster har lovat mig att hjälpa mig att installera den idag så att det blir gjort. Aktiva val. Mot att bli en lyckligare människa. Känns fint att ha kommit till insikt till det såhär halv åtta på morgonen den 26e december. Men efter dessa dagar har jag genuint känt att det får vara nog. Jag hade världens finaste jul med min underbara familj men hade ändå gråten i halsen utan att veta varför, så det får räcka nu. Och jag börjar idag. Nu ska jag sätta på mig tofflorna och kila ner, och njuta av att vi har sällskap här hemma. Ville bara dela med mig av mina tankar. Och önska er alla en god fortsättning (och påminna er om att jag tror att det är enkelt att bli ett vrak under perioder som julen och att det är helt okej).
