Nu behöver jag er hjälp! Tips och råd om hur vi ska göra. Jag är ju inte alls rädd för förlossningen. Jag må låta blåögd, naiv och arrogant men jag har aldrig varit nervös inför att föda barn och jag har en väldigt positiv inställning till det. Tänker att kan alla andra kvinnor så kan jag. Med det sagt har jag all respekt för alla som har gjort det och FÖRSTÅR att det är någonting som kan vara fruktansvärt svårt, traumatiskt och fruktansvärt. Alla är olika men just nu så är min grundinställning är att jag kommer att klara det galant (vem vet efter denna ungen kanske jag skriver ett helt inlägg om hur vaginal förlossning är livets helvete) men just nu, som Maja Nilsson Lindelöf och förstföderska känns det bara spännande och det är någonting jag verkligen ser framemot. Att få föda mitt barn. Så därför vet jag inte hur vi ska göra. Sist jag var hos min läkare fick jag frågan om vi ville gå kurser jag och Victor. Dels vanliga kurser där en kvinna kommer hem till oss och pratar om förlossningen osv osv (typ tre timmar TRE GÅNGER). Men även hypnos-förlossning (jag blev väldigt fascinerad av det). Så om jag förstod det rätt så finns det en hel del olika kurser man kan välja att gå och jag blev lite sugen, mest tror jag för att man borde gå. Och för att det aldrig kan skada att gå. Men så slog det mig att kanske kan det visst göra det? Om jag är så positivt inställd på en bra förlossning och inte alls är rädd för smärtan så varför ska jag sitta i tre timmar med en främmande kvinna och Victor för att prata om min förlossning? Det skulle pratas om massage, om andning, om de olika faserna osv osv osv. Jag reagerade när barnmorskan sa att vi kommer gå igenom hur det känns i kroppen när jag börjar få värkar. Och det tänker jag att djuret i mig kommer veta på en gång och inte behöver jag en kurs för det. Jag förstår att det kan vara bra att ha så mycket info som möjligt och att det kan vara hjälpsamt när jag väl ligger där och ska trycka ut ungen men just nu känns det onödigt för mig? Som om att jag isåfall skulle ta hjälp för något jag inte anser mig behöva hjälp med. Nästan som om att jag kommer att skapa ett problem. Att jag efter kursen kommer känna mig orolig och nervös. Jag tänker att jag kommer känna när bebisen vill komma ut. Att jag vet vart sjukhuset ligger och att vi tar det därifrån. Andningen har jag förstått är viktigt men den har jag ändå med mig från meditationen och yogan och om inte annat så får väl Victor påminna mig? Och när bebisen är här så kommer jag förhoppningvis lista ut hur just jag ska vara som mamma. Det är ingenting jag kan gå en kurs för. Att bebisen kommer behöva mat, ren blöja och sömn vet jag. Och massa kärlek. Vad mer behöver jag egentligen veta? Jag pratade med min kusin som har fött två barn och hon sa det att de kan vara bra att ha lite kött på benen, typ googla upp en film om förlossning, läsa på lite om andningen och så men att hon och hennes man inte gjorde mer än det. Och jag tror att det passar oss bäst. Har svårt att se faktiskt vad jag och Victor skulle få ut av att sitta i TRE timmar och öva positioner och andning. Det passar nog inte oss. När jag frågade Victor stirrade han bara på mig och sa sedan tyst "vad du vill älskling, du bestämmer", men jag såg på honom att han precis som jag tyckte det lät överdrivet. Sen kanske jag får äta upp allt det här när bebisen är här och ni kan skriva I told you so, men just nu känner jag mig oövervinnerlig och att föda barn kommer jag klara av hur lätt som helst. Om nått ser jag framemot hur det kommer att vara. Så jag tror att vi kommer att hoppa över dom här kurserna och bara köra på, eller kommer jag ångra mig då?
