Jag vaknade av mig själv vid 07 idag. Jag har så mycket i huvudet just nu och har vaknat flera nätter och morgnar denna veckan av någon slags mardröm. Drömmen inkluderar alltid samma person och samma situation. Helt klart någonting som mitt huvud försöker att bearbeta och kanske framförallt acceptera. Det känns bra att jag drömmer om det här, även om jag vaknar med en ångest så känns det skönt att min kropp och knopp försöker att skydda mig genom att i mitt undermedvetna förbereda mig på det som komma skall. Det har varit så många stunder det här året som jag har känt mig sårad och igår när jag och Sanna pratade om det här igår så började jag gråta på tunnelbanan. Det slog mig att så många situationer har fått mig att känna mig så dålig som person, någon man bara byter ut. Oavsett om det är som dotter eller vän. Och igår när vi pratade om hur jag återigen ska lösa en situation så bröt jag bara ihop. För jag orkar inte det mer. Jag vill bara få kärlek, och ge kärlek. Någonting annat vill jag inte längre ha, och det är ingenting jag vill lägga mer energi på. Jag vill vakna på morgonen av en lycklig dröm, som handlar om mina nära och kära som tycker om mig för den jag är, ingenting annat. Jag kom precis in från en powerwalk, och nu ska jag hoppa in i duschen, senare idag väntar begravning så jag kommer att vara ledig resten av dagen. Jag kommer vara med Victors familj vilket känns fint, känner mig alltid så omtyckt och älskad av dom. Och så blir jag påmind om en av de viktigaste sakerna i livet, familj. Oavsett om det är ens egna eller ens valda familj. Önskar er alla en underbar fredag, med mycket kärlek.
