Snart är helgen över och ikväll är Victor hemma igen. Även om jag har varit med människor i helgen så var det länge sen jag kände mig såhär ensam. Det beror nog på att jag egentligen skulle ha varit i Sverige nu med våra familjer så den tanken har legat och skavt, och att det snart är jul. Jag vet ju om att jag är en högkänslig person men har aldrig riktigt tagit det på allvar eller reflekterat över det. Mer konstaterat det och inget mer än det. Men i helgen lyssnade jag på Högkänslighetspodden och så kände jag att jag ville prata lite om det nu. Ibland tycker jag att det är lite jobbigt att skriva om sånt här när jag är lite känslig för jag kan få elaka kommentarer om att jag är bipolär eller att jag klagar men jag tänker att det liksom lite är min plikt som influencer, att skriva om hur det faktiskt är fast man får kritik för det. Jag är dessutom trött på att se min högkänslighet som en sjukdom eller någonting negativt och därför kommer jag att fortsätta prata om det. I podden sa dom just så bra saker som jag behövde höra just nu. Jag är väldigt känslig och har varit det i en period nu. Jag har ett tungt hjärta fast jag egentligen inte vet varför. I veckan när jag klädde granen pratade jag med Sandra som jobbar med oss och vi kom in på alla familjer som kämpar med att få ihop det till jul. Hur det inte är självklart att familjer varken har råd med julmat eller julklappar, och det fick mig att börja gråta, nästan okontrollerat. Jag bröt ihop igår när jag såg på Så mycket bättre och Magnus Ugglas låt Världen är din spelades. Tänkte på Ted Louie och hur jag så gärna vill att han ska få ett lyckligt liv. Idag var jag ute på en långpromenad och gick förbi en plats i vårt område där en ung kille omkom för ett tag sen, och när jag såg blommorna och skyltar med texten "Merry Christmas" började jag gråta. Tänkte på sorgen hans familj måste känna. Och när vinden blåste och alla löv blåste upp omkring mig och vagnen så kom det som en vind inom mig också. Låter så konstigt men hela jag skakades om. Jag är väldigt mottaglig just nu, och har varit i flera månader faktiskt, vilket i sin tur är väldigt jobbigt för mig. Men jag fick höra i den här podden att det kan bli extra tydligt om man är en HSP-person när det dels är ett avslut eller en nystart runt hörnet (nytt år), ny årstid och högtider. Julen är fantastisk men istället för att gå runt med positiva energier i mig så har jag plockat upp negativa och jobbiga energier. Jag tänker på alla ensamma människor. Speciellt en person jag har haft i mitt liv i många år. Bara tanken av personen och att hen kanske får en jobbig jul får mig att få tårar i ögonen, känner en sorg. Jag tänker på familjer som måste fira jul på sjukhus för att någon är sjuk. Tänker på dom som inte har tak över huvudet. Eller dom som har allt i världen och samtidigt ingenting. Men det mest frustrerande är att jag är lycklig. Jag har ingenting i mitt liv som är tufft just nu. Så det är ingenting konkret som jag kan reda ut för att få stopp på dessa tårar. Det är bara så tungt, energierna jag har i mig är tunga och stora. Men det var så skönt att lyssna på den podden medan jag satt och pysslade igårkväll, för det var så befriande att höra andra människor, som är precis likadana som mig, sitta och prata om exakt sånt som jag 100% kan relatera till. Så nu skriver jag om det här. För jag tänker att om ni är fler HSP-personer där ute så borde ni, iallafall någon av er känna samma slags känslor just nu och kanske må bra av att lyssna på den podden. Jag är skör just nu helt enkelt, just för att jag är högkänslig. Och jag försöker att påminna mig själv om att det faktiskt är positivt också, att kunna ta in så mycket, även om det i perioder blir överväldigande. Jag läste på igår om HSP och tyckte att det var skönt att läsa. Som att jag inte är så konstig utan att det tillochmed finns ett namn för det här personlighetsdraget. Högkänslighet brukar förkortas HSP (highly sensitive person). HSP är inte en sjukdom eller funktionsnedsättning utan ett personlighetsdrag. Man räknar med att 15 – 20 % av befolkningen är HSP. Det är medfött och finns även hos djur. Hjärnan hos en individ som är högkänslig fungerar delvis annorlunda än hos majoriteten. Några exempel på hur det kan vara att leva som HSP Man lägger märke till sådant som går andra förbi. Man tar in många intryck i hjärnan och reflekterar mycket över det man upplever. Man blir lätt stressad och överbelastad. Eftersom man lägger märke till allting får man så mycket intryck att man av naturliga skäl lättare blir överstimulerad i miljöer och sammanhang som är intensiva, komplexa, röriga eller obekanta. Som högkänslig är man känslig för starkt ljus, starka dofter, tyger som skaver mot huden, oreda, stök och bakgrundsljud. Sådant som andra kanske inte ens lägger märke till kan medföra stark trötthet och omöjliggöra koncentration. Som högkänslig undviker man situationer som leder till för mycket intryck, stress och som är för omskakande. Lugn, trygghet och minskat antal intryck är däremot välgörande. Som HSP är man mycket medveten om andras känslor och stämningar. Om människor tycker att miljön i t ex ett rum inte är behaglig brukar den högkänslige veta vad som behöver åtgärdas, t ex hur belysningen skulle behöva ändras för att rummet skulle bli trevligare att vistas i. En högkänslig kan vara introvert eller extrovert, även om det är vanligare att man är introvert. HSP ska dock inte förväxlas med att vara blyg eller med social fobi. Den högkänslige behöver mycket ensamtid för att återhämta sig och vila från alla intryck, känslor och stimulans som hjärnan hela tiden bombarderas med. En HSP blir lätt berörd av konst, musik, smaker och dofter och kan uppskatta och njuta mycket av sådant. Personer med HSP är ofta samvetsgranna, noggranna och försöker undvika kritik. Att arbeta under tidspress eller att prestera när någon tittar kan vara svårt. HSP har ofta mycket tankar och känslor och därmed ett rikt inre liv. Man har ofta behov av att dra sig tillbaka i ensamhet, i ett lugnt och tyst rum, där man själv kan kontrollera vilka sinnesintryck som drabbar ens hjärna (ljud, ljus osv). Ensamhet, stillhet och tystnad är livsviktigt. HSP innebär ofta låg självkänsla eftersom känslighet ofta föraktas och kritiseras i vårt samhälle. Om man hela tiden höra att det ”är något fel på en” och att man ”är överkänslig” är det svårt att tillägna sig en god självkänsla. Det jag ska försöka göra nu är att inte lyssna eller titta på för tuffa grejer, inga dokumentärer om kidnappningar eller poddar om mord som jag har gjort hela veckan. Jag ska försöka att logga ut mer så jag slipper ta in så mycket intryck just nu, mer fokusera på att baka och pussa på Ted Louie. Jag ska försöka sortera ut vad som faktiskt är mina känslor och tankar och vad som är andras. Försöka acceptera att det bara är energier i mig, och energier kommer och går. Och att det är okej att vara såhär känslig just nu, det är faktiskt jul och snart ett nytt år. Och sånt kräver också reflektion och tankar tänker jag.
