Jag saknar att känna att allting är i balans.

Älskar verkligen din blogg. Men något jag ogillar så starkt är när du ”försvinner”🙈 Inget jag inte unnar dig såklart men känns som man liksom får följa dig och du uppdaterar här, insta, youtube ibland sen bara poff. Borta i några veckor.. 🙁 Hade verkligen älskat att se allt julpiff, bakning och mys!! Saknar dig!

Hej kära. Jag håller helt med. De senaste åren har varit så hektiska för mig (som för alla småföräldrar) och jag har haft svårt att komma ikapp. Väldigt svårt att komma ikapp.

Vi hade nyligen ett möte just om min plan för nästa år och hur jag ska balansera allting. Just nu är det ett heltidsjobb med bara Lis Bonne Atelier och därefter allt jobb med sociala medier vilket har gjort att när jobbdagen är slut och jag får en lugn stund så är det sista jag vill att ta upp telefonen, kameran eller datorn. Vilket jag har tyckt är så tråkigt för jag älskar att vara aktiv på mina kanaler och prata med er. Det ger mig så mycket energi och glädje, hade det inte gjort det hade jag ju slutat för länge sen. Men jag har behövt den tiden för att ladda om mentalt.

Så det har varit en svår balans för mig. Att jobba med det konkreta jobbet jag har och få in content däremellan (det som man faktiskt vill se). När jag har såna perioder så tappar jag lusten med allt. Jag tycker inte att det är kul att vara "influencer" eller att ha mitt egna varumärke. Men jag har dragit i handbromsen redan och sett tydligt vad jag måste ändra. Hitta tillbaka till det roliga igen i allting igen.

Jag vill ha mer tid till att vara kreativ under min jobbdag och att få kommunicera med mina följare. Mer tid till att inspirera och att vara mig. Jag måste hitta nya sätt. För fem år sedan hade jag "bara" det här som jobb. Att uppdatera mina kanaler och spela in samarbeten. Idag ser min vardag helt annorlunda ut. Det är möten om bolag och skatt, möten om samples eller om kundtjänst. Fotograferingar och planering av nya kampanjer. Och ALLT annat som ingår i ett klädföretag, vi är ju bara tre stycken som gör allting ifrån hangtags, kundtjänst, produktion och moms. Det är ingen lite karusell som bara går av sig själv. Sen ska även mitt andra jobb in där. Plus två små barn. Jag får bara inte ihop det i perioder.

Det är ett konstant pussel och Victor är borta en hel del så jag blir ensam med grabbarna. Då glöms det liksom bort att ta någon selfie vid frukostbordet för jag är mer upptagen med att få i dom gröten, borsta tänderna och plocka upp alla bollar som ligger i huset. När båda sover för kvällen vid åtta så behöver jag antingen checka av annat jobb jag inte har hunnit med under dagen eller så är jag så trött så jag bara vill ligga i min ensamhet och titta på Modern Family på tvn. Ibland när Victor smsar skriver jag att jag inte ens orkar svara för jag behöver bara vara. Bara andas. Och det är ju ett misslyckande. Jag har aldrig sett någon som helst prestige i att "ha det så himla stressigt för det är såå mycket jobb". Då har man ju jobbat på fel sätt. Man gör saker på fel sätt. Och jag vill inte vara en sån person.

Vårt liv här i England med fotbollen kommer alltid att vara relativt hektiskt. Och jag måste bara väva in mitt nya jobbliv bättre i det.

Genom att vara lite mindre aktiv har jag däremot hittat en annan slags harmoni i livet som jag också tror har bidragit till att jag ibland loggar ut. Dessa kvällar när jag och killarna har varit ensamma hemma har jag tänt ljus. Vi har dansat till julmusik. Ätit pepparkakor. Gosat. Badat långa bad. Jag har bara varit med mina barn. I nuet. I stunden. Och ibland kan en telefon som ska fånga det förstöra vår harmoni. Förstöra vår tid. Och jag vill inte se tillbaka på dom här åren och att jag var för upptagen med att uppdatera alla andra om stunden istället för att vara i den själv. Livet är så kort och går så snabbt. Och jag vill inte tappa fokuset på vad som är viktigast. Ted Louie, Francis och Victor. Min familj.

Det är svårt. Småbarnsåren, livspusslet, entreprenörskap.

Summan av kardemumman är iallafall att jag själv inte har tyckt det har varit kul den senaste tiden. Jag har känt mig alldeles för stressad och otillräcklig. Jag kan och har möjligheten att få en bättre balans i mitt liv och det ska jag se till att jag får nu. Jag vill känna mig glad, energifylld och inspirerad. Jag vill att jobbet ska ge mig kraft och energi och tid till att också njuta av resan. Jag är min egna chef och jag kan, bara jag listar ut hur, hitta en mycket mer harmonisk och balanserad vardag för mig själv.

Så jag kommer tillbaka. Jag har varit i ett ingemansland där jag inte har trivts. Och jag kommer att göra någonting åt det. För om det är någonting jag kan så är det att ändra på saker, bara jag bestämmer mig.

2023. Blir nog inte ett lugnare år. Men ett år med mer balans. Det ska jag se till. För jag saknar er och jag saknar en Maja som är fridfull och sprudlande. Jag saknar att känna att allting är i balans.