Jag vaknade, som kanske så många andra till meningen ”me too” på alla sociala medier. Jag förstod såklart ganska så snabbt innebörden och fick mig en ordentlig funderare. Dels blev jag så varm över att det var så många på mitt flöde som har delat budskapet, en varm våg av gemenskap omfamnade mig. Och sen insåg jag ju lika snabbt, att innebörden är så långt ifrån varm och härlig. Det är ju någonting äckligt och horribelt i att så många kvinnor på mitt flöde har delat den här bilden. Och samtidigt någonting så fantastiskt och stort. För det visar ju att allt det här fasansfulla har hänt, men att vi idag, tillsammans, slår tillbaka emot det. När jag börjar skriva om det här så känner jag mig nästan lite dum. Att man kanske inte får skriva om man ”bara” har fått finger uppkörda i underlivet. Man kanske inte får uttala sig om man aldrig har gjort en polisanmälan. Man kanske bara ska vara tyst då, för man kan enkelt gå från en frispråkig och öppen tjej till en bekräftelsesökande hora, det har jag märkt de senaste månaderna. Men jag berättar iallafall. Jag har blivit rörd på många gånger. Ett otal gånger. Det hörde nästan till vanligheterna förr i tiden, en smekning på rumpan eller ett ansikte som kom lite för nära utan att ha bett om lov. Senast var nu i somras. Och det var så märkligt att det hände nu, när jag är 23 snart 24 år och en iallafall fem år äldre man får för sig att trycka upp sina fingrar i mitt underliv. Det var så märkligt för att det var även första gången jag med all säkerhet visste att det var helt obefogat, helt oacceptabelt och förnedrande. Innan, när man var yngre framförallt, kunde man enkelt komma på ursäkter. ”Nej men jag kanske tittade på honom lite för länge”, eller ”jag kanske gick lite för nära när jag skulle fram till baren” så då är det ”okej”, jag ”bjöd ju in till att bli tagen på”. Men i somras gick jag bara förbi en man på dansgolvet. Jag skulle önska en låt. Och en vuxen man får för sig att han av någon anledning får ta på mig. Han får för sig att han får ta mig på underlivet. Det hela slutar med att jag säger ifrån och att han trycker upp mig på väggen. Drar i mina handleder så jag i princip ligger ner på golvet. Han skriker så att jag får saliv i hela ansiktet. När vakterna kommer blir jag förfrågad om jag inte vill göra en anmälan. Det ville jag inte. Det kändes jobbigt. Lite pinsamt med all media och grejer. Tänk om det skulle slå tillbaka mot Victor. ”Landslagsstjärnas tjej antastad på nattklubb i Umeå”. Idag ångrar jag mig. För kanske hade det gjort en skillnad. Men jag berättar här nu istället. För jag har ju märkt nu på morgonkvisten, att jag är långt ifrån ensam. #metoo
