God kväll från soffan. Jag har haft en bra dag idag däremot har jag andan i halsen just nu som jag försöker att bli av med, försöker planera allting så gott jag kan och ta en dag i taget. Men det blir ju så när julen är nära tror jag. Jag har en del jobb kvar som jag vill bocka av och en till resa för jobbet men sen ska det varvas ner. Förra julen var jag väldigt hormonell och det hände en del privata saker som gjorde att jag var väldigt ledsen och hade väldigt mycket ångest så i år ska jag ha revansch. Jag älskar ju julen och dessutom blir det min första jul som MAMMA och med en liten bebis så jag har lovat mig själv att ha en lugn och harmonisk jul i år. Med bara kärlek och lycka. Lugn och ro. Pepparkakor och julstjärnor. För exakt ett år sen tog jag den här bilden! Tänk vad tiden går fort och vad livet kan förändras. Man får en helt annan syn på tid när man får ett barn och även om jag avskyr när folk säger att man ska ta vara på tiden för att barnen bara är små en gång (jag blir så stressad av det) så tycker jag ändå att det hela har gett mig ett nytt och bra perspektiv på livet. Hur allting liksom är här och nu. Jag har tänkt ta med mig det in i 2020 och verkligen fokusera på vad jag ligger min tid och energi på. Vissa dagar som har gått nu har verkligen bara flugit förbi just för att jag har haft så mycket jobb och annat att stå i men jag ser det som någonting bra att jag är uppmärksam om det och har krävt en förändring av mig själv redan nu. Och den här upptäckten har också gjort att jag har varit 100 % närvarande resten av timmarna på dagen. Och då menar jag inte bara när jag är med Ted Louie utan även när jag är med Victor. Eller när jag tränar. Eller när jag pratar med en vän i telefon. Jag är i nuet och det var faktiskt länge sen jag verkligen var det på riktigt. Jag har som en av och på knapp nu, och mitt mål är att bli ännu tydligare med gränserna på vad jag faktiskt spenderar min tid på. Sen blir det problematiskt med tanke på det jobbet jag har och det har fått mig att verkligen fundera över det, vad jag vill med mitt liv. Vad som gör mig lycklig. Just nu i livet, och kanske är det årstiden som bidrar till det, men just nu känner jag mig skör. Inte alls sådär stark som jag brukar känna mig. Jag tror att jag kanske är påväg in i ett nytt kapitel i livet helt enkelt. För jag märker hur jag ifrågasätter så mycket. Stora frågor. Främst om min egna lycka och vad som gör mig genuint glad. Och jag tror ju på nya kapitel och att utveckla sig själv. Och kanske har det varit väldigt intensiva år och nu när allting ändå har lagt sig, och livet bara faktiskt är, så får man såna här tankar. Och det behöver inte vara någonting negativt. Inte alls faktiskt. Jag tror att det är viktigt. Men det gör en känslig bara. Och lite liten, kanske för att man snart ska bli någonting större. Oj, jag tänkte bara skriva ett litet kvällsinlägg om allt och ingenting och istället blev det såhär. Jag tror kanske jag bara behövde dela med mig av det just nu. Att jag är lite skör. Och det har jag nog varit ett litet tag. Och jag hoppas att det snart lägger sig, och att det nya kapitlet börjar. Eller jag vet att det snart lägger sig. Och att det nya kapitlet kommer att vara fantastiskt.