JAG ÄLSKAR vår bröllopsdag. Det är nog det enda vi faktiskt firar fortfarande och det betyder mycket för oss. Vi hade planer med barnvakt och en restaurang ikväll (jag har en ny klänning tillochmed) men planerna ändrades och United flög redan igår till Polen så vi fick ställa in vår dejt. Planen är att hinna med det hemma i Västerås innan Victor åker iväg på EM. Jag har så fina minnen från våra tidigare bröllopsdagar och såklart främst, vårt bröllop. Det var verkligen så otroligt mäktigt att få gifta sig med mannen man älskar. Det var mycket större än vad jag någonsin hade kunnat ana faktiskt och det är en av dom alla tusen känslorna jag tar med mig från den dagen. Vår dag. Hur stor känslan av samhörighet var. Och hur vi verkligen blev ett, den dagen. Låter ju helt galet men det är verkligen det jag var mest chockad över. Känslan att få gifta sig. Otroligt. Det känns som igår och samtidigt som ett helt annat liv sedan. Så mycket har hänt och förändrats. Men det som består är mina känslor för Victor. Dom är så gigantiska, kraftiga och stora. Så centrala i mitt liv. Min kärlek till honom. Och hans kärlek till mig. Tre fina, starka och stabila år tillsammans. Vi två. Och Teddan såklart. Mitt team. Mina livskamrater. Mina finaste år hittills i hela livet.
